10 svenska plattor man bör ha i skivstället.

I brist på annat så drar jag upp en liten lista på 10 svenska plattor jag anser att man borde ha i sin skivsamling av en eller annan anledning. Skivorna är utan nån form av inbördes rangordning och representerar inte mina favoritplattor (och kanske inte ens de bästa med banden i fråga) utan är bara en lista på, som sagt, skivor man bör äga.


1. Dismember - Massive Killing Capacity (1995)
Ok, det här får jag säkert skit av dödspuritanerna, men det skiter jag fullständigt i. Är det bästa Dismemberskivan? Vette fan... men det är en orgie i melodisk sthlmsdöds av bästa kvalité. Hitsen radas upp som ankorna i Duck Hunt; "I Saw Them Die", "On Frozen Fields", "Collection By Blood" och världsstandarden "Casket Garden" bara för att nämna de mest uppenbara. En svensk dödsklassiker.

Kolla in videon till "Casket Garden" som med sin härligt vaselinindränkta kamera är en klassiker i sig. http://www.youtube.com/watch?v=Ey6vm3Slxa8



2. Dark Funeral - S/T (1994)
En annan klassiker hittar vi i Dark Funerals förstasläpp, den självbetitlade MCD:n från 1994. 4 låtar klassisk svensk svartmetall utan en dålig sekund. DFs musikaliska höjdpunkt "Open the Gates" öppnar skivan som följs av klassikerna "Shadows Over Transylvania" och "My Dark Desire". Endast avslutande "In the Sign of the Horns" håller denna platta från att kamma hem en 10:a, då den inte imponerar riktigt lika mycket. Har släppts i säkert 3 olika version med extralåtar samt en splitt med Infernal, men originalet är bäst. Ett måste för vilken BM-fantast som helst.



3. November - 2:a November (1971)
Svensk betongrock när den är som bäst. Det är bluesigt, det är tungt och det är dubbelkagge! Dessutom är plattan väldigt nyansierad och allt annat är tråkig. Förvisso kan man störas på den svenska sången, men precis som senare tida Abramis Brama så fungerar det av någon anledning. Hell yeah!



4. At the Gates - Slaughter of the Soul (1995)
Plattan som cementerade GBG-dödsens framtida existens. Plattan som blivit mer kopierad än Pamela Andersson och Tommy Lee's porrfilm. Plattan som In Flames bygger hela sin karriär på. Mycket kan sägas om den, själv vill jag påstå att det är något av det bästa som kommit ur Gbg sen Ulf Dageby sket ur sig Sillstryparen. Ett absolut måste för alla.



5. The Hellacopters - Payin' the Dues (1997)
Nicke Andersson. Nicke Jävla Andersson. Jävla borde vara hans andranamn då allt han rör vid bli jävla bra. Hade grava problem med vilken Hellacoptersplatta jag skulle lägga in i listan, men tyckte att Payin' the Dues skulle vara en bra representant. Skitigheten försvann något (för att sedemera försvinna helt) och klassikerna radades upp; "Like No Other Man", "Riot On The Rocks", "Soulseller" och "Psyched Out & Furious" och dessutom innehöll vinylversionen bonuscovern "City Slang" som fick mig, liksom många andra, att upptäcka Sonic's Rendevouz Band. Kanonjävlaplatta helt enkelt!
Hellacopters är nog för övrigt det enda bandet i världshistorien som har kunnat ändra sin musik så mycket genom åren, och aldrig blivit sämre. Ett bra betyg om något.



6. Dan Berglund - En Järnarbetares Visor (1975)
Ah, herr Berglund. Kommunistvisor när dom är som bäst. Om du kan lyssna på "De Mördades Fris Republik" utan att känna en klump i halsen så är du borgare. Man borde inte få vara med i ett vänsterparti utan att kunna texten utantill. Detta mina vänner, är ett nationalepos.




7. Entombed - DCLXVI To Ride, Shoot Straight and Speak the Truth (1997)

Ja, det var som mera tvunget att ha med en Entombedplatta i listan också. Hade ännu svårare att välja ut en än jag hade med Hellacopters, men det fick bli den sista som husguden Nicke Andersson medverkade på. Kanonplatta är i alla fall vad det är och the grandaddys of death n' roll levererar låtar som i princip alla skulle kunna komma med på en greatest hits-platta. Bästa låten är helt klart "Damn Deal Done" med ett av Entombeds bästa riff, simpelt och jävligt bra. Andra hits på plattan som är givna är "Like This With the Devil", "Light's Out" och "They" vilka alla leverar Entombed precis som vi vill ha dem. Sen att skivan efter denna skulle visa sig vara den sämsta dom släppt kanske bidrar till varför jag väljer ut den.



8. Skitsystem - Stigmata (2006)
Ojojoj... Skitsystem vet hur man levererar både kängpunk och kängor så att man blir förbannad! (hittills) Sista släppet (då bandet för närvarande är inaktivt) "Stigmata" cementerar Skitsystem som det bästa svenska kängpunkbandet någonsin. Den levererar käftsmällar efter käftsmällar tills man fan är helt matt.
Denna, och givetvis hela bandets bakkatalog, skall man äga. Inget snack om den saken.



9. Dissection - Storm of the Light's Bane (1995)
En av höjdpunkterna inom svartmetallen. Ganska förutsägbar listning förvisso, men vad gör man? Dissections höjdpunkt i karriären (även fast Ondskan tycker annorlunda), och "Where Dead Angels Lie" är vaxets bästa låt.



10. Opeth - Deliverance (2002)
Opeth kan inte göra fel... eller dom har då inte lyckats hittills. Proggdöds som aldrig blir tråkigt, med sveriges främsta sångare i Mikael Åkerfeldt OCH en av metallvärldens mest intressant trummisar Martin Lopez (numera ex-trummis) och låtarrangemang i världsklass så hålls intresset obevekligen uppe. Dock i princip omöjligt att välja ut en skiva då de flesta håller samma höga klass, men "Deliverance" känns som ett bra exempel. Om man känner sig lite känslig så kan man alltid lägga på "To Rid the Disease" som är en fin dänga att ligga i fosterställning till, och om man är man så fetar man på med "Master's Apprentices" istället. (här hade det varit en smiley om jag inte hade varit så förbannat manlig)
Artworken är, som vanligt när det gäller Opeth, skitsnyggt.


Ja, det var 10 skivor det.
Äger du dom?
Jag gör då det.