Nicke Andersson - 5 EPs av klass

Jaja, jag sa att jag skulle börja gå igenom mina 7" och det är väl lika bra att hålla det löftet. Tänkte att jag skulle börja med att köra en konceptrecension på några av herr Anderssons verk som jag råkar ha ståendes i hyllan. Fyra 7" och en 12" blev det för jag ides inte ta mer än en Hellacoptersplatta och jag hade inga Entombed på lager.
Nå det är väl lika bra att få det här överstökat.


The Hellacopters - Same Lame Story
Jojo, tyckte att det var lika bra att ta en av dom nyare singlarna som jag personligen inte lyssnat sönder och samman. A-sidan (och tillika titelspåret) är en lugn historia som vi kommit att förvänta oss sen "Rock n' Roll Is Dead" släpptes. Skön låt att lägga på när man bara vill sätta sig i vilostolen och slappa. B-sidan visar sig dock vara av det lite skitigare slaget när Andersson och gänget river av Electric Frankenstein-covern "It's All Moving Faster". Det är garagerock av hög kvalité och känns bra i kontrast med A-sidan. Fast Hellacopters har alltid varit kända för att deras B-sidor, vare sig det är egna eller covers, oftast är av samma klass som huvudnummret.
8/10p

Utgåvan: Jag innehar den röd/svartsplattrade 7" i kartongbox som Bootleg Booze (i sammarbete med Psychout Records) hade vettet att släppa i limiterad upplaga till sina vinylprenumeranter. Limiterad till 200 ex har jag för mig och väl värd sina pengar. Dessutom fick man med ett klistermärke.


Nick Royale Gang - I Don't Wanna Go Outside
När Nicke släppte denna skapelse borde man förståt åt vilket håll Hellacopters var påväg; mjukrockigt, tom poppigt i sina stunder, utan skitigheter och allmänna krusiduller. Riktigt så här blev det väl aldrig riktigt, för så här dåliga har aldrig 'Coptrarna varit. B-sidan fortsätter i samma stil med en cover på The Singles ""Thinking of Ways" och det blir aldrigt riktigt bra. Kanske det enda som Nicke varit med i som man kan kalla rätt trist och tråkigt.
6/10p

Utgåvan: Jätteröd stilig 7", konvolutet i nåt skumt material... eller så är det bara konstigt papper, vad vet jag?


The Solution - I Have To Quit You
Genom åren så har jag lärt mig att man inte ska bli chockad över nånting som Nicke Andersson är med i eftersom det har visat sig att han inte är direkt en diehard headbanger, men när jag för första gången hörde The Solution (tror att det var på Söndagsmorgon på TV4 eller nåt) så måste jag säga att jag faktiskt blev väldigt förvånad över att se honom sitta bakom trummorna. "I Have to Quit You" var faktiskt låten dom spelade och jag måste erkänna att jag var fast direkt. Hade, i princip, aldrig lyssnat på soul tidigare men svänget och Scott Morgans röst sealade dealen. B-sidan ("I'll Be Around") bjuder på lugnare toner och är otroligt skön, kanske tom bättre än titelspåret. Detta är ett måste, liksom hela första plattan.
9/10p

Utgåvan: En mycket tråkig historia med skivbolagskonvolut och svart vinyl, men den ser mycket klassisk ut och det är väl det som är tanken. Hittade faktiskt ingen bild på den och ids inte fixa en själv.


Kurt Sunes Med Helveteshundarna - (Komma Ut Ur Matchen) NU!
Det här var mera humoristiska grejer, antagligen en 7" släppt bara på skoj. All-Star gänget radar upp sig; Johan Johansson (KSMB, Diamond Dogs), Dregen (Backyard Babies), Sulo (Diamond Dogs), Peter Ampull (KSMB) och givetvis Nicke Andersson. På A-sidan rivs en nyinspelning av Hellacopters gamla "(Gotta Get Some Action) NOW!" som fått en ny svensk text och på B-sidan körs en version av KSMBs gamla låt "Klockan 8", här dock med engelsk text och titulerad "8 pm". Och ta mig fan om inte båda låtarna nästan kommer upp i originalversionernas standard! A-sidan känns skönt plojig och den är given på förfesten, b-sidan sparar man till eftersläckaren.
8.5/10p

Utgåvan: Snyggt konvolut och lila vinyl limiterad till 800 ex.


Entombed - Stranger Aeons
Ja för fan, det här behöver jag itne orda om så mycket tycker jag. Titelspåret är en låt som alla med nån koll på svensk dödsmetall bör ha hört och det blir inte så mycket bättre än så här. B-sidan bjuder på "Dusk" och "Shreds of Flesh" där den förstnämnda nästan är av samma kaliber som titelspåret. "Shreds..." är dock tyvärr den låt på EPn som inte når upp till samma höjder och borde ha sållats bort eftersom den drar ner helhetsbetyget.
Lite kuriosa på EP:n samt "Clandestine"-plattan är att det inte är Johnny Dordevic som sjunger, utan faktiskt allas vår Nicke Andersson.
8.5/10p

Utgåvan: Inget speciellt men fruktansvärt snyggt konvolut, ett av Entombed bästa.


Nå då var det gjort. Det blev en massa svamlande som vanligt skulle jag tro men det får man ta. Komentera gärna efter smak och tycke.