Kära läsare, Skivbatalj står inför en höst i orons tecken. Onkel har från och med igår (8:e oktober, min födelsedag) slutat sitt jobb och har därmed ingen större tillgång till internet som han tidigare haft.
Jag har en herrejävlans massa skolarbete framför mig + ett skivbolag att driva, så jag lär fortsätta att vara lika (in)aktiv som tidigare. Dock kommer Skivbataljen självklart inte att dö, det gör den aldrig. Det kan hända att vi tar in gästrecensenter eller liknande, eller att vi byter till en temablogg och enbart diskuterar hur trist Opeth är. Eller inte. Den som lever får se...
Så, torka tårarna och lyssna vidare på Tom Waits så ses vi inom kort. Hej.
/Ondskan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Du tycker inte att det är symptomatiskt att ingen skrivit ett tårfyllt farväl i kommentarerna, ingen kräver att ni kommer tillbaka, ja ingen ens kräver att ni håller er borta? Du tycker inte att det är symptomatiskt att ingen verkar bry sig? Jag bryr mig, men knappt så att det spelar någon roll. Jag tittar ändå bara förbi en gång varannan månad, så för mig är uppdateringstakten alldeles utmärkt.
Skicka en kommentar