Straight outta garaget

Hej igen.

Skivbatalj kör på som vanligt igen i och med skolstarter, vettiga jobbtider och allt vad daglig rutin innebär.

Jag har för en kort tid sen blivit medlem i The Boozersclub, vinylklubben som huserar under rock-, punk- och garageetiketten Bootleg Booze Records. En riktigt bra investering märkte jag idag då jag hittade medlemskortet, några klistermärken och min första singel i brevlådan. Singeln i fråga är namnkunniga Midlife Crisis andra släpp, Cranked Up Really High. En EP med fyra punklåtar från 1977-78.



A1: Cranked Up Really High (Slaughter & the Dogs, 1977)
A2: Raggare (PF Commando, 1978)
B1: Vital Hours (The Outsiders, 1978)
B2: I Need Nothing (The Menace, 1977)

Om det är skramligt och skitigt, sa du? Hah. Med Robban Eriksson / Rock Animal (Hellacopters), Urkke Thunman (ex-Maryslim), Måns P. Månsson / Mono Manson (The Maggots) och Dregen (kom igen...) kan det inte bli mycket annat än ren garagepunk. Och visst, det är ingen superöverraskning man får, men däremot fyra riktigt schyssta låtar till förfesten. Lagom skränigt i lagom tempo och till och med refränger som man nynnar på även dagen efter.

Om detta är något heltidsprojekt från medlemmarnas sida tvivlar jag starkt på, vilket i och för sig kan kännas skönt. Cranked Up... är precis lagom lång för att inte bli tjatig och tråkig. Helt enkelt inget fullängdsmaterial i mina öron, nåt jag säkert lär få lite skit av Onkel för. Nåja.

Midlife Crisis kammar hem 7 flaskor Grants av 10, och det känns som ett riktigt bra betyg för en sjua. Ett givet val på nästa förfest (om nån har en skivspelare, dvs.)




För övrigt kan ni kolla upp I´ve fallen and i can´t get up (ja, jag vet att det låter som nåt Panic! At the Disco-liknande, men nej) när ni har tid. Halvflippad robot-rock med tydliga influenser av allt från tidiga QotSA till Yawning Man (och allt därimellan). Myspace!